Matti Sällberg: ”Viktigt bidra med fakta i debatten”

Under pandemin har han blivit en av de forskare som närmast dagligen möter dig i morgontidningen eller i tv-nyheterna. Matti Sällberg blev tidigt en expert som media ringer för att få hjälp att förklara allt från vaccinutveckling till smittspridning.

– Sedan jag och min kollega Ali Mirazimi berättade att vi arbetade med ett vaccin mot covid-19 har media inte slutat ringa, säger Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid KI i Flemingsberg.
Men han tar de ständiga samtalen med ro, även när han känns igen av medresenärer på pendeltåget.
– Visst har det hänt att personer kommit fram eller bara vinkat på håll. Det är ju inget besvär, vanligtvis är ju folk snälla. 

Stark forskningsmiljö
Matti Sällbergs arbetsplats är ANA Futura på Campus Flemingsberg. Här arbetar cirka 300 forskare inom en rad områden i en miljö som kombinerar avancerad utrustning och laboratorium med undervisning. Närmaste grannen är Karolinska Universitetssjukhuset.
Utvecklingen av coronavaccin beskrivs i allmänhet ofta som oerhört snabb. Men snabbheten förklaras av de många års arbete som redan är nedlagda.
– Vi har fortsatt att satsa pengar på grundforskning efter SARS-utbrottet 2003-2004, vilket vi kan vara mycket glada för i dag.
Utvecklingen av den svenska vaccinet mot covid-19 sker i nära samarbete med infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset. Men det skiljer sig från övriga vaccin som utvecklats.
– Vi är som sniglar eller sköldpaddor när du jämför oss med andra vaccinutvecklare. Vi har en annan approach med ett mål om en bredare immunitet än hos de befintliga vaccinen. Och vår approach kan bli väldigt viktig, med tanke på de mutationer som dyker upp, säger han.
Forskarna planerar att starta en fas ett-studie till sommaren 2021 och ett färdigt svenskt vaccin kan vara klart någon gång 2022-2023. 

Lagom krånglig utbildning
Matti Sällbergs forskningsintresse väcktes redan under utbildningen till laboratorieassistent. År 1998 började han på tandläkarlinjen och fortsatte forska parallellt med studierna.
– Jag valde tandläkare eftersom det var en lagom krånglig medicinsk utbildning. Där läser du en bra grundkurs och det ingår en del hantverksmässighet, vilket passar mig som är rätt händig.
Även som färdig tandläkare delade han tiden mellan kliniken och labbet. När han utsågs till landets förste professor i biomedicinsk analys år 2000 så lade han tandläkartången på hyllan för att bli heltidsakademiker.
Drivkraften är nyfikenhet, menar han.
– Forskningen innebär en spännande personlig utmaning där du hela tiden försöker lösa problem och tvingas att testa olika vägar. 

Nyfikenhet i arv
Nyfikenheten har kommit i arv från föräldrarna. Matti Sällbergs mamma är utbildad journalist och översättare som trots sina 97 år fortfarande skriver en del. Han pappa var ingenjör.
– Men vi har inga forskare i släkten. Min syster är veterinär, men det är det enda medicinska kopplingen.
Under utbildningen till tandläkare träffade han sin fru Margaret Sällberg Chen, även hon professor vid KI.
– Vi pratar förvånansvärt lite om forskning hemma. Och det är ganska skönt. Som forskare har du dock jobbet i tankarna hela tiden, det är svårt att stänga av. Trots det så jobbar jag inte mer än någon annan.
Att media gärna ringer honom för att få hans kommentarer förklaras inte bara av en djup kunskap. Han har alltid haft lätt för att förklara vad andra upplever som svårt.
– Det är något jag tränat länge på eftersom jag gärna undervisar och då måste du ha förmågan att förklara saker på olika sätt.
Under vetenskapliga konferenser krävs ett sätt att förklara, och ett helt annat för nybakade studenter. Samtidigt kan frågorna som ställs kan vara lika skarpa från båda håll, menar han.
Han vill inte hålla med om att han blivit något av en forskarkändis.
– Vänta bara när detta är över, då är jag bortglömd. Men samtidigt har forskare enormt mycket att bidra med så jag hoppas vi syns även efter pandemin. 

Viktigt ge fakta som forskare
Det allra viktigaste som forskare kan bidra med är att ge fakta i samhällsdebatten. Ibland händer det att den kantrar rejält, menar han, inte minst av utsagor från den så kallade antivaxx-rörelsen, som driver kampanj mot all användningen av vaccin.
– Det är en viktig uppgift att då komma med fakta som en motpol. Du måste alltid låta människor göra sina egna bedömningar. Men de ska baseras på fakta och inte på hokus pokus.
Forskardebatten kan ibland upplevas som svårbegriplig när experter tycker olika om till synes samma saker. Något som blivit extra tydligt under pandemin där tonen bitvis varit hård mellan lägren.
– I vår värld är det helt normalt att vi tycker olika, och att vi då har ganska hög ton eftersom vi tror det är på ett visst sätt. Det är inte alltid allmänheten förstår att vi kan ha olika uppfattningar. Men detta är den fria forskningen, att ha olika uppfattning utifrån samma fakta. Och det är en debatt vi måste ha i ett öppet demokratiskt samhälle, säger Matti Sällberg. 

Flitigt i media
Han har synts i allt från nyhetsmorgon till Lilla Aktuellt och hörts i en rad olika poddar. Han delar inte den tvekan som andra kan känna inför risken att bli felciterad eller redigerad.
– Häromveckan fick jag frågor om förseningarna i vaccinproduktion och då svarade jag att det är som allt annat här i livet: shit happens. Då blev rubriken: vaccinexpert säger shit happens, säger han och skrattar.
– Det var ju inte budskapet jag ville få fram – men so what?! Det är inte mitt jobb att rubriksätta. Och rubriken har syftet att få fler att läsa artikeln, funkar det så är det ju fine.
Trots att han ibland fått stå som avsändare för ofrivilliga budskap så har han behandlat väl både av media och kollegor.
– Däremot har jag hört att jag måste vårda mitt språk. När man är professor får man inte använda vissa uttryck. Och det har jag också förståelse för men samtidigt så är man ju den man är. 

Text: Magnus Trogen Pahlén. Foto: Erik Flyg.