De skapar ett hållbart gummi från vanlig björkbark

Två tredjedelar av allt gummi som används i världen tillverkas av olja. Men nu utvecklas en hållbar process av företaget Reselo där gummit utvinns från björkbark. Barken är i sig en restprodukt från dagens skogsindustri.

Barken från björk blir till gummi. Bild: Reselo

Reselo utvecklar en process för att isolera vissa ämnen från björkbark för att kunna tillverka biobaserat gummi. Barken är en restprodukt från skogsindustrin och målet är att ersätta dagens fossilbaserade gummi i allt från däck till skor, skyddsutrustning och leksaker.
– Gummit som vi framställer är helt jämförbart med syntetiskt gummi. I dag arbetar vi tillsammans med allt från fordonsindustrin till skotillverkare, däcktillverkare och tillverkare av regnkläder. Vi har en otroligt bred produktportfölj, säger Henrik Otendal, vd och grundare av Resolo.

Reselo har i dag fem heltidsanställda i innovationsmiljön AWL i Flemingsberg. Här har de hittat labblokaler för sin materialutveckling.
– Tack vare finansiering från Europeiska innovationsrådet behövde vi snabbt en plats för att skala upp verksamheten. AWL anpassade sina labb till att passa våra behov. Nu växer det fram ett kreativt och dynamiskt labbkluster här av flera bolag som liknar vårt, säger Henrik Otendal.

Innovationen bakom Reselos process kommer ur ett forskningsprojekt vid KTH och Wallenberg Wood Science Center. Projektet har letts av Thomas Baumgarten som är en av tre grundare till företaget. Under ett startupevenemang som arrangerades av bland andra STING träffade han de två andra grundarna, Henrik Otendal och Josefin Larsson.
– Vi kompletterar varandra i våra olika roller. Thomas står för kunskap och utveckling och Josefin arbetar med projektledningen av våra kundprojekt. Själv leder jag sökandet efter ytterligare finansiering för att skala upp vår produktion.

Kundfamiljen är redan internationell även om tillverkningen fortfarande är på prototypstadiet. Reselo har två mindre produktionsanläggningar: en vid Processums anläggning i Örnsköldsvik och den andra vid Rise i Södertälje. Nu söker man finansiering för att bygga en fullskalig tillverkning, gärna i anslutning till industriföretag som kan bidra med råvaran till björkbarksgummit.
– Vi tittar samtidigt på platser i Finland, Sverige och även Kanada som alla har stora skogsindustrier som behöver förädla sina restprodukter på ett hållbart sätt. Det optimala vore en samlokalisering med ett pappersbruk som redan har mycket av den infrastrukturen som vi behöver.
Målet är att de första kundprodukterna ska finnas på marknaden redan år 2025/2026.
– Vi har en ambitiös tidsplan och samtidigt som vi söker ytterligare finansiering så rekryterar vi för fullt.

Reselo driver även nätverket Swedish Bioeconomy Heros som rymmer en handfull liknande företag med fokus på hållbara biomaterial.
–Swedish Bioeconomy Heros är ett sätt att kunna hjälpa varandra och dela med oss av erfarenheter, kunskap och nätverk. Det är dessutom svårt att nå igenom bruset men här kan vi hjälpa varandra att nå fram.
Företagen i Swedish Bioeconomy Heros sorteras alla i det som i dag kallas deep tech som omfattar företag som alla utvecklar potentiellt omvälvande ny teknik.
– Långtifrån alla förstår vilken tid och arbetsinsats som krävs för att utveckla lösningar inom området deep tech, därför är det viktigt att vi hjälper varandra att lyckas, säger Henrik Otendal.

Mer om Reselo.

Stiftelsen Flemingsberg Science välkomnar Ellen Mäkipiha som ny kommunikatör

I december förra året beviljades stiftelsen Flemingsberg Science medel från europeiska regionala utvecklingsfonden för att etablera sig som en central aktör inom Life Science med lanseringen av projektet ”Klustermotor Life Science Flemingsberg”. Möt Ellen Mäkipiha, stiftelsens nya stjärnskott som kommer arbeta med utvecklingen av Life Science-klustret i Flemingsberg.

Ett växande konst- och kulturliv i Flemingsberg

När Flemingsberg ska bli stad krävs ett levande och pulserande konst- och kulturliv.  Förra våren träffades för första gången drygt trettio personer som är verksamma på kulturområdet med koppling till Flemingsberg. Det blev startskottet på ett växande kulturkluster i ett av Sveriges största stadsutvecklingsprojekt.

Agnes Török: En Röst för Scenpoesi & Läsfrämjande

Med rötter i Sverige och med en internationell karriär, har hen etablerat sig som en av de mest engagerande rösterna i modern poesi. Agnes Török är Sveriges Läsambassadör, spoken word-poet och författare. Nyligen blev hen dessutom utnämnd till huvudlärare på den nya högskoleutbildningen Scenpoesi och Berättande på Stockholms Musikpedagogiska Institut (SMI).

2023-06-22T12:11:47+02:00
Till toppen