De skapar ett hållbart gummi från vanlig björkbark

Två tredjedelar av allt gummi som används i världen tillverkas av olja. Men nu utvecklas en hållbar process av företaget Reselo där gummit utvinns från björkbark. Barken är i sig en restprodukt från dagens skogsindustri.

Barken från björk blir till gummi. Bild: Reselo

Reselo utvecklar en process för att isolera vissa ämnen från björkbark för att kunna tillverka biobaserat gummi. Barken är en restprodukt från skogsindustrin och målet är att ersätta dagens fossilbaserade gummi i allt från däck till skor, skyddsutrustning och leksaker.
– Gummit som vi framställer är helt jämförbart med syntetiskt gummi. I dag arbetar vi tillsammans med allt från fordonsindustrin till skotillverkare, däcktillverkare och tillverkare av regnkläder. Vi har en otroligt bred produktportfölj, säger Henrik Otendal, vd och grundare av Resolo.

Reselo har i dag fem heltidsanställda i innovationsmiljön AWL i Flemingsberg. Här har de hittat labblokaler för sin materialutveckling.
– Tack vare finansiering från Europeiska innovationsrådet behövde vi snabbt en plats för att skala upp verksamheten. AWL anpassade sina labb till att passa våra behov. Nu växer det fram ett kreativt och dynamiskt labbkluster här av flera bolag som liknar vårt, säger Henrik Otendal.

Innovationen bakom Reselos process kommer ur ett forskningsprojekt vid KTH och Wallenberg Wood Science Center. Projektet har letts av Thomas Baumgarten som är en av tre grundare till företaget. Under ett startupevenemang som arrangerades av bland andra STING träffade han de två andra grundarna, Henrik Otendal och Josefin Larsson.
– Vi kompletterar varandra i våra olika roller. Thomas står för kunskap och utveckling och Josefin arbetar med projektledningen av våra kundprojekt. Själv leder jag sökandet efter ytterligare finansiering för att skala upp vår produktion.

Kundfamiljen är redan internationell även om tillverkningen fortfarande är på prototypstadiet. Reselo har två mindre produktionsanläggningar: en vid Processums anläggning i Örnsköldsvik och den andra vid Rise i Södertälje. Nu söker man finansiering för att bygga en fullskalig tillverkning, gärna i anslutning till industriföretag som kan bidra med råvaran till björkbarksgummit.
– Vi tittar samtidigt på platser i Finland, Sverige och även Kanada som alla har stora skogsindustrier som behöver förädla sina restprodukter på ett hållbart sätt. Det optimala vore en samlokalisering med ett pappersbruk som redan har mycket av den infrastrukturen som vi behöver.
Målet är att de första kundprodukterna ska finnas på marknaden redan år 2025/2026.
– Vi har en ambitiös tidsplan och samtidigt som vi söker ytterligare finansiering så rekryterar vi för fullt.

Reselo driver även nätverket Swedish Bioeconomy Heros som rymmer en handfull liknande företag med fokus på hållbara biomaterial.
–Swedish Bioeconomy Heros är ett sätt att kunna hjälpa varandra och dela med oss av erfarenheter, kunskap och nätverk. Det är dessutom svårt att nå igenom bruset men här kan vi hjälpa varandra att nå fram.
Företagen i Swedish Bioeconomy Heros sorteras alla i det som i dag kallas deep tech som omfattar företag som alla utvecklar potentiellt omvälvande ny teknik.
– Långtifrån alla förstår vilken tid och arbetsinsats som krävs för att utveckla lösningar inom området deep tech, därför är det viktigt att vi hjälper varandra att lyckas, säger Henrik Otendal.

Mer om Reselo.

Stiftelsen Flemingsberg Science på Almedalsveckan

Vi på stiftelsen har spenderat en solig vecka i Almedalen 2024. Det var en vecka som bjöd på många insikter och spännande samtal, och en höjdpunkt för oss var vårt rundabordssamtal som vi arrangerade tillsammans med Huddinge Kommun. Där fördjupade vi oss i Flemingsbergs betydelse för södra Stockholm som en världsledande aktör inom life science. Pernilla Boström, COO på stiftelsen Flemingsberg Science berättar mer.

Sommarhälsning från Johnny Högberg

Vad händer i Flemingsberg? Att tillsammans med andra aktörer lansera ett värdeerbjudande för Flemingsberg och nu börja använda oss av en gemensam berättelse, är nog det enskilt viktigaste som vi i stiftelsen har lyckats med under våren.

Om framtidens hälsodata med Sebastiaan Meijer

Idag finns det stora förhoppningar om att hälsodata kan användas för att leverera bättre vård, förebygga sjukdomar och främja hälsa. Lösningen ligger i att vi på ett bättre sätt utnyttjar den kunskap vi redan har från människors data. Detta berättar Sebastaan Meijer mer om, professor i vårdlogistik på Kungliga Tekniska högskolan.

2023-06-22T12:11:47+02:00
Till toppen