Kan spel förändra hur vi förstår psykisk ohälsa hos unga?

Tänk om ett spel kunde hjälpa unga att förstå varför de mår dåligt?
Det var den tanken som satte i gång något hos Lars Klintwall, barnpsykolog på BUP och docent vid Karolinska Institutet. Genom att kombinera psykologi och spel vill han flytta fokus från diagnoser till individens unika nätverk av problem, och ge patienten verktyg att själv se hur negativa spiraler uppstår.

I dag mår många barn och unga dåligt, och psykisk ohälsa beskrivs ofta med hjälp av diagnoser och etiketter. Men enligt Lars Klintwall riskerar dessa etiketter att förenkla komplexa problem. Två personer med samma diagnos kan ha helt olika behov, svårigheter och bakomliggande orsaker, något som inte alltid fångas i dagens vård.

– Mitt forskningsfokus är att förstå och behandla psykisk ohälsa utifrån ett systemiskt perspektiv, där individens problem ses som ett nätverk av samverkande faktorer snarare än isolerade diagnoser, säger Lars.

Han menar också att den kliniska miljön många gånger upplevs som daterad.
– I dag bygger mycket på fysiska frågeformulär och statiska metoder. Ett digitalt och interaktivt gränssnitt skulle kunna möta ungdomar i deras vardag och göra processen mer relevant och engagerande, säger han. Förhoppningen är att lösningen både kan bidra till debatten om diagnoser och modernisera behandlingsprocessen.

Ett tidigt intresse för barnpsykologi

Intresset för barnpsykologi väcktes tidigt. När Lars arbetade i förskola mötte han bland annat en flicka med autismdiagnos, ett möte som kom att forma hans framtida yrkesval och så småningom ledde till en karriär som barnpsykolog och forskare.

– När jag träffade andra barn med samma diagnos tyckte jag det var konstigt att de var så olika flickan jag jobbade med. Diagnosen verkade inte säga särskilt mycket om vilka utmaningar och behov de olika barnen hade.

I dag använder Lars sin forskning i sitt dagliga arbete på BUP, där han tillsammans med ungdomar försöker reda ut komplexiteten och identifiera vilka insatser som kan ge störst effekt på flera problem samtidigt.

Från forskning till spelprototyp

Nu har Lars tagit nästa steg och inlett ett samarbete med spelekosystem‑satsningen Press Start Game Hub, där han bland annat fått stöd  Sergej  Kuzmin, programföreståndare på spelprogrammet  vid Södertörns högskola och medlem i den akademiska gruppen för Press Start.

– Vi har tagit fram en prototyp för ett spel som ska visualisera och förklara komplexiteten kring psykisk ohälsa. När spelet är färdigt ska det kunna användas som ett verktyg för att förmedla ett systemiskt perspektiv. Målet är att identifiera negativa spiraler och hitta var man kan bryta dem för att få effekt på flera problem samtidigt.

Lars beskriver vidare hur han fått stöd av teamet från Press Start, studenter från spelprogrammet och Sergei från Södertörns högskola i arbetet med att formulera idén och utveckla prototypen.

– Jag blev tvungen att tänka igenom spelmekaniken och vad spelaren faktiskt ska göra, vilket har varit en ny erfarenhet. Spelet är tänkt att ge en visuell och interaktiv upplevelse av hur dessa nätverk fungerar, vilket kan vara mer effektivt än traditionell undervisning eller samtal och hjälpa både patienter och behandlare att förstå och diskutera behandlingsstrategier.

Från prototyp till vidare utveckling

Framåt ser Lars flera möjliga vägar för prototypen. För honom handlar nästa steg inte om ett färdigt spel, utan om att undersöka hur verktyget kan användas och utvecklas vidare i olika sammanhang.

– Just nu är fokus att förstå hur prototypen uppfattas och hur den kan bli mer användbar. Det handlar om vidareutveckling, om feedback och om att se vilka sammanhang den faktiskt kan passa i. Målet är att mina patienter på BUP ska kunna testa den, säger han.

Arbetet har också lett till nya samarbeten. Genom Press Start Game Hub och samarbetet med Södertörns högskola har Lars kunnat arbeta i en miljö där akademi och spelutveckling möts.

– Press Start och spelsatsningen i Flemingsberg har gett mig ett sammanhang där min psykologiska forskning kan möta spelutvecklingskompetens. I den korsningen har det blivit möjligt att ta idén från en teoretisk tanke till något mer konkret, avslutar Lars.