Byggmästaren bakom Sveriges främsta labb för gen- och cellterapi

I drygt 20 år har Pontus Blomberg styrt stegen mot Vecura i Flemingsberg. Här har han tillsammans med sina medarbetare byggt upp Sveriges främsta labb inom gen- och cellterapi. Ett område som kan leda till botande behandlingar för såväl olika cancersjukdomar som Alzheimers.

Gen- och cellterapin förväntas även förvandla stora delar av dagens vård- och omsorg.

– Många traditionella läkemedel fungerar ju genom att lindra symptom men här är grundtanken att bota patienten. Det kan komma att påverka hela sjukvården som den ser ut i dag, säger han.

Individuella läkemedel
Inom cellterapin används kroppens egna celler för att behandla och även bota. Efter att cellerna tagits från patienten kan de tränas och förädlas i labb för att bli unika läkemedel – individuella för varje patient.

– Det finns flera etablerade cellterapier på marknaden i dag som blivit licensierade läkemedel. Än så länge handlar det bara om en handfull världen över, men det pågår en otroligt stark utveckling i dag.

Bland det som behandlas finns leukemier, broskskador i knän samt olika immunbristsjukdomar. I framtiden kan cellterapin komma att göra stor skillnad i allt från cancerbehandlingar till Alzheimers, Parkinson samt vid olika ryggmärgsskador.

Främst i Sverige
Det största och främsta labbet i Sverige inom gen- och cellterapi är Vecura i Flemingsberg. Och det är hit som Pontus Blombergs styrt stegen sedan mitten av 1990-talet. Då hade han precis avslutat en post-doc i USA och bar med sig en expertis inom molekylärbiologi som passade väl in.

– Det var en väldigt spännande tid då det som tidigare varit grundforskning nu blev tillämpat i praktiken. Och det är väldigt roligt att få ha varit med från allra första början när fältet etablerades i Sverige.

I starten var de bara fyra personer som tillsammans startade verksamheten. Efter några års arbete uppnåddes den GMP-klassning som behövdes för att produkterna från labbet skulle kunna användas i kliniska prövningar.

– Vi gjorde de första svensktillverkade genterapiläkemedlen här. Det var två olika produkter, en för behandling av hjärtsjukdom och en för DNA-vaccination mot HIV.

Professor Christer Sylvén var ansvarig för hjärtprojektet och professor Britta Wahren för DNA-vaccinationsprojektet. Båda två pionjärer inom sina fält där den gemensamma nämnaren var själva framställningen av produkterna för behandling.

– Att teknikerna går att använda för många olika typer av terapier är också styrkan. Du kan ha samma tillverkningsplattform för ett vaccin mot HIV som ett genterapiläkemedel för hjärt- och kärlsjukdom, säger Pontus Blomberg.

I början av 2000-talet breddades verksamheten till att även inkludera cellterapier och sjukhuset gjorde en nysatsning inför en kommande lagändring.

– I dag gör vi framförallt cellbaserade produkter vilket är ett helt nytt fält. Samtidigt som det inte alls är något nytt eftersom celler för transplantation har funnits länge, säger han.

– Det nya är att det klassas som läkemedel och att det finns fler och fler applikationer för cellerna. Och att man i dag kan förändra cellerna genetiskt, för att till exempel göra dem mer aggressiva mot tumörer.

En del av KCC
I dag är Vecura en del av Karolinska Center för Cellterapi med Pontus Blomberg som verksamhetschef. Här erbjuds stöd och vägledning för de som utvecklar avancerade terapiläkemedel, både inom industrin och akademin. Vecura är ett av KCC:s tre ben där det andra är en Single Entry Point, en slags kontaktperson, för vägledning i alla faser av ett projekt. Det tredje är ett prioriteringsråd som utvärderar, godkänner och prioriterar varje projekt.

– Rådet ser till att projekten har en vetenskaplig bakgrund, en grundidé om vilken typ av patienter man vänder sig till och hur många man ska behandla, samt resurser tillgängliga med ansvariga på plats för de olika stegen, säger Pontus Blomberg.

Prioriteringsrådets utlåtande blir ett stöd, men också en kontrollfunktion, både för forskare och behandlande kliniker under hela projektets gång. Kontrollen är mycket viktig, än mer i dag då området hamnade i skuggan av det internationellt uppmärksammade Macchiarini-fallet.

Hur mycket skada tog fältet av det?

– Han representerar en liten del av området, de flesta forskare finns inom andra delar. Men självklart har det påverkat, särskilt oss i Sverige. Och lett till en ökad medvetenhet där KCC fyller en viktig funktion, säger han.

– I förlängningen var det dock väldigt många som berördes, även jag själv.

Mindre traditionell forskarbana
Pontus Blomberg disputerade vid Uppsala universitet 1993. Först tänkte han bli limnolog* men sen tog intresset för cellbiologi och molekylärbiologi överhanden. Sin forskarbana beskriver han som mindre traditionell, då han huvudsakligen arbetat tillämpat. Den mesta tiden har ägnats till att bygga upp infrastruktur och verksamheter för att andra ska kunna göra forskningsframsteg.

– En stor del av min arbetstid är utveckling snarare än biologisk grundforskning. Det är roligt att kunna tillhandahålla förutsättningar, arbeta i team, för att fler ska kunna utveckla saker.

Har du haft några personliga förebilder?

– Nu borde man komma med ett riktigt Zlatan-svar, säger han och skrattar.

Men han avböjer att nämna något namn efter professor Kurt Nordström som var hans handledare under doktorandtiden i Uppsala. Han är en förebild för sitt brinnande engagemang, nyfikenhet och sin pionjäranda.

Nästa steg inom cellterapin är att behandla större patientgrupper för att visa evidens för metoderna. Och sedan introducera dem brett i vården.

– Vi ska göra det möjligt för läkare att förskriva dessa behandlingar precis lika lätt som dagens, säger han.

Något som han hoppas kommer att ske redan inom de närmaste tio åren. Vid det laget har Pontus Blomberg precis hunnit nudda pensionstrecket.

– Det blir ett bra målsnöre, säger han och skrattar. Det vore väldigt roligt att få ha varit med om hela resan, från forskningsstadiet till behandlingar som ges till patienter.

Skaka om sjukvårdssystemet
Själva behandlingarna kan komma att skaka om dagens sjukvårdssystem. I flera fall behövs en patientnära framställning där högt specialiserade sjukhus får rollen av läkemedelstillverkare. Och det faktum att det handlar om botande behandlingar sätter dessutom läkemedeltillverkarnas affärsmodeller i gungning. Trots det ser han en grogrund för en ny svenska industri – varför inte ett nytt, internationellt framgångsrikt Astra eller Pharmacia.

– Det tror jag är fullt möjligt eftersom vi har hela kedjan från fantastiskt bra forskning till tillverkningsindustri inom läkemedelsområdet. Men en förutsättning för att lyckas är en nära samverkan mellan vård, akademi och industri, säger han.

* Limnologer studerar processer och interaktioner i inlandsvatten, och hur inlandsvattnen samverkar med andra ekosystem.

Text: Magnus Trogen Pahlén.