Mathias Svahn, NextCell Pharma. Foto: Håkan Lindgren.

Nyfikenheten tog honom från labbet till börsen

Mathias Svahn är vd:n som både hämtar posten och sätter på kaffet. Samtidigt står han sida vid sida med de främsta i utvecklingen av framtidens läkemedel. Nyfikenheten har tagit honom från labbet till rodret för ett noterat bolag. Men allt började med en graviditet.

Mathias Svahn är något så ovanligt som kombinationen av forskare och entreprenör.

– Det var inte självklart att jag skulle bli forskare från början. Rollen som entreprenör har alltid legat nära till hands. Och jag har alltid velat jobba inom startupbranschen, för att hitta nya möjligheter och för att kunna jobba snabbt.

Men han är inte en typisk startup-person. Sådana är både mer otåliga och mer visionära, menar han.

– Jag har ju renoverat tillsammans med pappa, och vi kan stå och slipa lister en hel dag. Då kan man inte vara otålig. Men det är ju roligare när det går undan.

Och gått undan har det gjort, inte minst under förra året för NextCell Pharma AB.

– Vi gjorde vår börsintroduktion 13 juli, lämnade in ansökan om läkemedelsstudien den 24 juli, fick den godkänd i oktober, startade studien i november och första patienten behandlades i januari.

Samtidigt ser han tillbaka på resan med orden:

– Det låter så genomtänkt när man tittar tillbaka, men vägen framåt är sällan rak.

Men låt oss backa bandet. Mathias Svahn kommer varken från en traditionellt akademisk bakgrund, eller en startupfamilj. Pappan har haft ett yrkesliv inom bilindustrin och mamman gick nyligen i pension från jobbet som försäljningschef i mediebranschen.

– Jag bestämde mig för att bli civilingenjör eftersom jag hade en farbror och en lärare som var det. I början pluggade jag kemi men tappade intresset och bytte till molekylär bioteknik eftersom det lät så häftigt.

När det var dags för examensarbete surrade media av vad det nya ämnet genteknik kunde betyda i framtiden. I Skottland hade fåret Dolly fötts genom kloning. I USA pågick en kapplöpning om vilka som skulle bli först med att kartlägga människans hela DNA.

– Så jag sökte exjobb inom genterapi på Karolinska Institutet. Sen blev jag kvar.

År 2006 såddes fröet till dagens NextCell Pharma. Då var Mathias Svahn fortfarande doktorand och väntade sitt första barn tillsammans med Emma.

– När Emma blev gravid började jag läsa på om de stamceller som finns i navelsträngsblod. Det var mycket uppmärksammat internationellt och det pågick en rad försök, säger Mathias Svahn.

I dag finns ett antal sjukdomar som kan behandlas med stamceller från navelsträngsblod (se faktaruta). Och internationellt har familjer sedan länge erbjudits möjligheten att spara stamcellerna från nyfödda. Men 2006 fanns inte möjligheten i Sverige. När Mathias Svahn hörde att en av labbkollegorna arbetat på en av de utländska klinikerna bad han honom dela kunskapen om hur insamling och nedfrysning skulle ske. Så trotsade han sin spruträdsla och tog med sig utrustningen till BB.

– Vårdpersonalen blev väldigt nyfikna så jag fick visa och berätta om vad jag höll på med. Så pass ingående att Emma blev lite irriterad och bad mig ägna mig åt henne istället.

Efter att Hilda fötts skyndade han till labbet för att preparera blodet medan Emma och dottern tog in på patienthotell.

Någon annan hade kanske nöjt sig med att tio år senare starta Sveriges första privata familjesparande av stamceller: Cellaviva invigdes 2015 i Flemingsberg. Men Mathias Svahn har alltid haft ett längre perspektiv.

– Syftet med att spara stamceller är inte själva sparandet. Utan att spara dem för att kunna få användning av dem i framtiden. Och min förhoppning har alltid varit att delta i arbetet att ta fram nya behandlingar.

I takt med att Cellaviva växte vässades även kompetensen inom företaget.

– Vi blev duktiga på att odla stamceller från navelsträngen och utökade insamlingen även till navelsträngsvävnad.

Att ta nästa steg upplevdes naturligt: att använda kunskaperna för att utveckla grunden till nya läkemedel. Allt i det nya bolaget NextCell Pharma.

– Det som egentligen intresserat mig mest är det vi gör i dag. Att ta fram nya behandlingsformer för sjukdomar ingen ännu klarat av. Nu använder vi kroppens egna byggstenar för att utveckla system där kroppen kan laga sig själv. Det är den naturliga fortsättningen på Cellaviva, säger Mathias Svahn.

Samtidigt byggs verksamheten på två affärsmodeller med vattentäta skott mellan stamcellsbanken Cellaviva och läkemedelsutvecklingen i NextCell Pharma. Inget annat än kunskaperna delas.

– Familjerna som vänder sig till Cellaviva kan vara trygga med att vi inte kommer att forska på deras celler, inte heller göra läkemedel av dem. Det enda vi delar mellan verksamheterna är logistik, expertis samt kunskaperna om samma celler, säger Mathias Svahn.

I dag har han samlat in stamceller från alla sina tre barn.

– Det tråkiga är att proverna jag tagit varken har den spårbarhet eller kvalitet som krävs för att stamcellerna ska kunna användas i vården. Cellaviva ger föräldrar i samma läge som jag möjligheten att få det insamlat och infruset på ett professionellt sätt.

Nyligen syntes företaget i media när Isabella Löwengrip tog beslutet att investera två miljoner i verksamheten via sitt investmentbolag Nordic Tech House.

– Att samarbeta med en känd influencer är okonventionellt för ett stamcellsbolag, men samtidigt är vi inte ett traditionellt bolag. Nordic Tech House är också en långsiktig investerare och beroende av hur vår verksamhet går, där sitter vi i samma båt, säger han.

En av de största fördelarna med samarbetet är tillgången till Löwengrips kontaktnät: cirka två miljoner användare med majoritet kvinnor i åldrarna 25-35 år runt om i Norden.

– Men för mig personligen är det sekundärt om de väljer att familjespara hos oss. Jag vill nå ut med kunskapen och medvetenheten om sparande. De blivande föräldrarna ska ha nog med kunskap för att själva göra ett aktivt val.

Nyligen skrev också NextCell Pharma en avsiktsförklaring med det kinesiska företaget CGCI. Samtidigt är siktet inställt på fler samarbeten – att ta fram ett läkemedel kräver enorma resurser och internationell närvaro.

– Hittills har jag varit så vansinnigt fokuserade på vår egen utveckling att det är först nu jag kan se mig om. Men jag hoppas att Flemingsberg attraherar fler bolag som vi kan nätverka och hitta samarbeten med, säger han.

– Ofta vill du ha en färdig projektidé inför ett nytt samarbete, men du kan lika gärna gå till ett bolag som du gillar och tillsammans hitta nya saker att utveckla.

Nyfikenheten finns fortfarande kvar hos Mathias Svahn, och växer ur en vilja att göra skillnad.

– Jag vill känna att jag bidrar, att det känns meningsfullt att gå till jobbet. Men målet som sådant är alltid rörligt, det blir sällan som tänkt sig ändå.

STAMCELLER

Stamceller har den unika förmågan att bilda andra sorters celler. I navelsträngsblod finns blodstamceller som kan återställa immunförsvaret och producera blod. Stamceller från navelsträngsvävnaden kan bilda vävnad, som ben, muskler och fett. Även de har visat sig kunna reglera immunförsvaret, både höja och dämpa det.

I dag har stamceller från navelsträngsblodet använts för att behandla ett 80-tal svåra sjukdomar, som leukemi och sällsynta ärftliga blodsjukdomar. Cirka 40 000 transplantationer med navelsträngsblod har genomförts i världen.

Ännu finns inga etablerade behandlingar med stamceller från navelsträngsvävnad. Förhoppningen finns att forskningen ska leda till nya sätt att bland annat korrigera hjärtfel, reparera ryggmärgsbrott och återskapa olika organ som skadats genom olycka eller sjukdom.

MATHIAS SVAHN

Född: 1976

Familj: Gift med Emma, barnen Hilda (12 år), Edith (10 år) och Gösta (6 år).

Fritid: Ägnar lördagsmorgnar åt brasiliansk jujutsu med Gösta, inspirerad av en bekant med en VM-titel i sporten. Åker gärna slalom och cyklar – gjorde Lidingöloppet i somras och det kanske kan följas av Vasaloppet på cykel.