Martin Jönsson: ”Tiden är mogen för ett genombrott inom demensbehandling”

Närmare 100 000 svenskar lider av Alzheimers sjukdom. Globalt tros cirka 30 miljoner människor ha sjukdomen. I dag finns ingen bot men forskningen närmar sig en punkt där nya läkemedel kan få en avgörande betydelse. AlzeCure finns bland de läkemedelsbolagen som nått längst.

När nobelpristagarna i medicin tillkännagavs 2021 utbrast glädjetjut bland medarbetarna på AlzeCure i Flemingsberg. Mottagarna av priset var David Julius och Ardem Patapoutian som hyllades för sina upptäckter av de receptorer som medverkar till att kan känna olika temperatur och även beröring. En av dem har fått namnet TRPV1 och den aktiveras av temperaturer som upplevs smärtsamma.

Anledningen till glädjetjuten var att läkemedelsbolaget AlzeCure är bland ett fåtal företag i världen som utvecklar läkemedel som tar sikte på receptorn TRPV1. Målet är att hjälpa människor som lider av nervsmärtor. I många fall finns i dag ingen annan tillgänglig effektiv behandling än opioider, som dels dövar hela kroppen, och dels kan leda till beroenden och missbruk.
– Mer än 600 miljoner människor i världen lider av neuropatisk smärta och 80% av de behandlade får ingen tillfredställande lindring av förstahandsvalet för behandling, säger Martin Jönsson, vd för AlzeCure.
– I dag finns ännu inga dedikerade preparat i form av TRPV1-antagonister som verkar på TRPV1-receptorn. Vi är ett av två bolag som jag känner till som lyckats ta fram en molekyl som nu befinner sig i kliniska tester.

Ett arv efter AstraZeneca
Starten av AlzeCure följde på AstraZenecas nedläggning av sin CNS verksamhet i Södertälje 2012. En grupp framstående forskare med goda resultat i bagaget samlades bakom den namnkunnige professor Bengt Winblad vid Karolinska Institutet som med stöd från Alzheimerfonden lade grunden till AlzeCure.
Tio år senare har företaget två läkemedelsplattformar för behandling av Alzheimers sjukdom, NeuroRestore och Alzstatin, samt en plattform, Painless, för behandling av neuropatisk smärta, plus ett projekt för smärtlindring vid artros.
– Visst kan man säga att det har gått fort, och jag fascineras av hur mycket vi lyckats åstadkomma. Nyckeln är ett väl sammansatt team där alla vill göra skillnad, säger Martin Jönsson.
Forskarna som deltog i grundandet av företaget hade bl a sökt efter en viss sort molekyler som kunde påverka neurotrofin-signalering och stimulera nervceller för att förstärka minne och kognition. Samtidigt hittade de molekyler som kunde göra tvärtom, det vill säga minska eller blockera signaler.
– Det är i praktiken två sidor av samma mynt. Det har resulterat i att vi i dag har metoder för att antingen höja effekten hos nervsignalerna eller att blockera signaleringen. Jag är stolt över att vi lyckats gå hela vägen från att söka upp rätt molekyler, utveckla dem, testa dem i djurmodeller, för att sedan ta steget till att testa dem på människor, säger han.

Internationell karriär
Själv kommer Martin Jönsson från en internationell karriär främst vid läkemedelsföretaget Ferring Pharmaceuticals och Roche. Att välja det lilla utvecklingsföretaget AlzeCure kändes ändå som ett naturligt steg när han tog rodret som vd år 2020.
– Min tidigare karriär har gjort det möjligt att välja sådana saker som jag brinner för. Och även jag vill arbete på en plats där jag tillsammans med teamet kan göra en skillnad. Så länge jag har tak över huvudet, ett par löparskor, ett intressant arbete och en närhet till min familj så är jag nöjd, säger han.
Starten fick han som ung officer i flygvapnet där det blev en ögonöppnare att möta den mångfald av människor som finns inom försvaret.
– Vi umgås för det mesta i grupper av personer som liknar oss själva. Men för att leda grupper med olika människor krävs att du hittar ett sätt att interagera och kommunicera med ett budskap som bygger förtroende. Se till att du är tydlig och hittar en balans mellan att vara omtyckt och att få människor att förstå att du menar allvar i dina ambitioner som ledare.
Han lämnade läkemedelsbranschen en tid men sökte sig tillbaka då han saknade kunskapsmiljön och att omge sig med människor som hela tiden vill lära sig mer.
– Jag är mycket imponerad av mina kollegor på AlzeCure. Jag har sällan jobbat med mer dedikerade och professionella personer som verkligen vill göra en positiv skillnad.

Dags för genombrott
I dag har forskningen kring Alzheimers och även andra demenssjukdomar nått så långt att det är dags för ett genombrott, menar han.
– Vi kan identifiera olika typer av demens och har blivit mycket duktigare på att diagnostisera sjukdomen. I dag kan vi ge en tidigare diagnos med hjälp av ett vanlig blodprov och det utvecklas även digitala biomarkörer som genom sensorer kan mäta olika former av kroppsrörelser och inklusive sömnkvalitet. Vi har byggt upp tillräcklig kunskap för att nå genombrott.
Med tanke på den allt äldre befolkningen i världen är ett genombrott mer än efterlängtat. Redan i dag beskrivs Alzheimers sjukdom som en av världens dyraste sjukdomar och samhällskostnaden för demenssjukdomar är högre än den för hjärt- kärlsjukdomar och cancersjukdomar.
– Ibland upplever jag att man inte tagit demens på nog stort allvar eftersom det är de äldre som drabbas. Men alla som varit kontakt med demens vet att inte bara patienten drabbas utan även de anhöriga, säger Martin Jönsson.

Sverige i framkant
Sverige och Stockholmsregionen ligger i framkant när det gäller forskning och utveckling inom neurodegenerativa sjukdomar. Förutom AlzeCure finns här företaget BioArctic, grundat av Lars Lannfelt, och landet rymmer ett pärlband internationella forskarstjärnor som tidigare nämnda Bengt Winblad, Kaj Blennow, Oscar Hansson samt Henrik Zetterberg.
– Vi har en stark fördel i Sverige där vår öppna attityd till att vilja dela med oss av vår kunskap hjälper oss att utvecklas snabbare. En attityd som också främjar innovation och entreprenörskap.
Samtidig efterlyser han fler arenor för att mötas och dela kunskap.
– Det är dags för fler nationella konferenser med inriktning på Alzheimers sjukdom. Visst har pandemin gett oss en vana vid att delta i digitala evenemang men det har också väckt en trötthet att umgås genom skärmen. Bäst är om vi kan hitta en balans.

Text: Magnus Trogen Pahlén. Foto: AlzeCure.