Här byggs nya broar för forskningen vid Campus Flemingsberg
I oktober lockade konferensen Collaboration in Science cirka 450 anmälda deltagare till Campus Flemingsberg för att ta del av forskning både från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.
– Jag är imponerad av den stora uppslutningen – här skapas många interaktioner och samarbeten. Det är särskilt viktigt att vi stärker möjligheterna för den kliniska forskningen som minskat de senaste åren, säger Bengt Winblad, professor i geriatrik vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Winblad var en av huvudtalarna under Collaboration in Science 2022. Han gav både en tillbakablick över sin imponerade forskningskarriär och en inblick i dagens framsteg i utvecklingen av nya läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
Tvådagarskonferensen hade ett mycket brett program där mycket av den forskning som pågår vid Campus Flemingsberg gavs plats. Här fanns allt från forskning inom åldrande till cellbiologi och transplantation, sepsis, covid och omvårdnad. Deltagarna möttes även av en utställning av cirka 140 forskningspostrar.
Ett samarrangemang
Konferensen i sig var ett samarrangemang mellan Annika Bergquist, siteföreståndare vid Karolinska Universitetssjukhuset, och Maria Eriksdotter, dekan för KI Syd.
– Vi har länge känt ett behov av att bygga broar mellan fler forskare och forskargrupper, och detta är ett av sätten att göra det. Och dagen motsvarar verkligen våra förväntningar. Salarna är full av folk som interagerar, och flera har frågat om vi inte ska arrangera detta varje år i fortsättningen, säger Annika Bergquist.
Hon är även föreståndare för Centrum för innovativ medicin, CIMED, som bidragit till konferensen blivit verklighet.
– Detta ligger helt i linje med CIMEDs mål att stärka dagens forskningsmiljö, och det sker bäst när människor får möjlighet att mötas, säger hon.
– Dessutom är det viktigt att våra core faciliteter finns på plats för att synliggöra vilka resurser och möjligheter till samarbete som finns i området – de är dagliga brobyggare, säger hon.
Mäter hjärnaktiviteten
Bland core faciliteterna på plats under dagarna fanns bland andra uMOVE som erbjuder stöd för användning av olika system för rörelseanalys. Här visades bland annat teknik för att mäta hjärnaktivitet genom nära infrarött ljus.
– Vi använder ett trådlöst så kallat fNIRS-system för att möta hjärnaktiviteten under olika former av rörelse och aktivitet. En förhållandevis ny teknik som gör det möjligt att mäta vardagsaktiviteter, säger Lucian Bezuidenhout, postdoktor vid Karolinska Institutet.
För närvarande pågår en studie vid uMOVE som jämför hjärnaktiviteten mellan personer med Parkinsons sjukdom och friska försökspersoner.
– Vi erbjuder vår utrustning och analysmöjligheter till såväl forskare som företag. Bland annat har vi hjälp företag som tillverkar så kallade exoskelett att utvärdera sin teknik.