seb

Om framtidens hälsodata med Sebastiaan Meijer

Idag finns det stora förhoppningar om att hälsodata kan användas för att leverera bättre vård, förebygga sjukdomar och främja hälsa. Lösningen ligger i att vi på ett bättre sätt utnyttjar den kunskap vi redan har från människors data. Detta berättar Sebastaan Meijer mer om, professor i vårdlogistik på Kungliga Tekniska högskolan.

På Sebastiaans Meijers kontor i KTHs lokaler i Flemingsberg möts man av en stor hörnsoffa och ett parasoll, de blev kvar efter en flytt och hamnade hos honom, förklarar Sebastiaan. Vi sätter oss i den stora soffan och börjar prata om det han vet en hel del om, hälsodata.

Hur kan användningen av hälsodata förbättra vården och främja hälsa i dagens samhälle?

Hälsodata behöver finnas tillgängligt, vi behöver förstå det, vi behöver hantera det, men framför allt förstå hurvi ska hantera det och sedan fatta beslut. Vårt förhållningssätt är att man inte bara ska fokusera på till exempel kliniska beslut. Vår styrka här på KTH är att vara kompletterande till de stora datainfrastrukturerna som finns, vi jobbar mycket med innovation och det som händer i vardagslivet, och mindre med framtagning av nya mediciner, till exempel. Man kan säga att vi kompletterar och gör något annorlunda. Förhoppningsvis kan det leda till bättre hälsa för människor, säger Sebastiaan.

Sebastiaan förklarar vidare att hälsodata-frågor ofta ligger inom sjukvården, där KTH samarbetar med både sjukhuset och Karolinska Institutet i Flemingsberg. Men många av dessa frågor rör också omvårdnad och människors vardagsliv där kommuner bär ansvar.

– Så vi jobbar mycket med data på olika platser, och det är viktigt för att få ett bredare perspektiv.

För ungefär ett år sedan kunde vi läsa om att du gett input till en statlig utredning om hur hälsodata bör hanteras, vad har hänt sedan dess?

– Det som märks är att vårt förhållningssätt till data och till hälsodatafrågan i stort verkligen har blivit en del av hela Life science ekosystem, och vi är med i de olika diskussionerna som förs eftersom vi vill bredda perspektivet och även angreppssättet.

Sebastiaan fortsätter…

– En jättebra sak är att vi har fått ett stort datauttag med produktionsdata från Huddinge sjukhus här bredvid. Det innebär att vi kan följa olika patientflöden inom sjukvården. Där kan man se om patienten kom till rätt avdelning, i vilken följd hen egentligen fick sin behandling, och hur väntetiden såg ut. På så vis kan vi förutse om man till exempel behöver fler operationstider en viss vecka, etcetera.

Vilka är de största utmaningarna med hanteringen av hälsodata?

– Processbeskrivningen om hur man skapar data är avgörande eftersom det är osannolikt att hela landet kommer arbeta på samma sätt. Vi måste bli bättre på att hantera data från olika delar av människors liv och inte bara förlita oss på sjukvården för att samla in hälsodata. Denna data finns på flera ställen, bland annat smartklockor, träningsappar, miljödata, och kommunens uppgifter om äldre och psykisk hälsa hos unga vuxna. Sjukvården är viktig, men det måste kompletteras med annan data.

Var är vi om fem år, tror du?

– Låt mig svara på ett annorlunda sätt. Jag är fyrtiofem idag, och jag tror och hoppas att det här området kommer att vara tillräckligt intressant fram tills jag pensionerar mig, haha.

– Inom fem år tror jag att vi kommer se en total förändring av patienterna eller medborgarnas roller i form av ägarskap av data, det kommer hända väldigt mycket och utvecklas fort, avslutar Sebastiaan.

Limitless Potential: Vinnare av Flemingsberg Science Award 2025

Unga i utsatta områden möter ofta psykisk ohälsa och brist på stöd, vilket kan leda till isolering och destruktiva val. Limitless Potential, vinnare av Flemingsberg Science Award IDEA 2025, har med sin verksamhet skapat en trygg plats där kreativitet och socialt entreprenörskap möts för att stötta unga.

50 år av livsförändrande terapier

Den 12 november 1975 utfördes den första allogena stamcellstransplantationen i Sverige på Huddinge sjukhus, här i Flemingsberg. Ur kärnkraftskatastrofen hade grunden för benmärgstransplantation lagts, och med den födelsen av modern stamcellsterapi – samma principer som idag ligger till grund för cell- och genterapier och CAR-T-behandlingar.

Kungliga Operan och konstskola Idun Lovén skapar konst i Flemingsberg

I Flemingsberg förenas utbildning, konst och kultur på ett unikt sätt. Nu inleder Kungliga Operan och konstskola Idun Lovén ett samarbete där studenter får arbeta sida vid sida med professionella dekormålare och skapa en fondmålning som kommer att pryda operans foajé i Scenhuset i Flemingsberg.

Till toppen