Realheart

Att bygga ett hjärta: Realheart vill skapa nya möjligheter för patienter med hjärtsvikt

Ett mekaniskt hjärta, så nära ett mänskligt man kan komma. Realheart är bolaget som utvecklar ett totalt artificiellt hjärta för patienter med avancerad hjärtsvikt, där möjligheterna till behandling ofta är begränsade. När vi slår oss ned med VD Ina Laura Perkins berättar hon historien om en innovation som tagit sin tid, om den starka drivkraften att nå hela vägen till patienterna, och om steg som för bolaget allt närmare klinisk verklighet.

Det har två förmak, två kammare och pumpar blod precis som det mänskliga hjärtat gör – genom en så kallad AV-plansrörelse. Realheart TAH® är det totalt artificiella hjärtat som inte bara efterliknar dess anatomi, utan också är utvecklat för att efterlikna dess funktion. Inom några år kan det ha nått patienter med hjärtsvikt i väntan på transplantation – och på sikt är det tänkt att vid behov kunna fungera som en ersättning av det mänskliga hjärtat. Produkten utvecklas på huvudkontoret i Västerås, och i Flemingsberg har bolaget sitt blodlaboratorium.

Vägen till Realheart

När vi träffar VD Ina Laura Perkins berättar hon att Realheart startades 2007, men att historien börjar långt tidigare än så, i Irakiska Kurdistan. Här föddes grundare Azad Najar, som som liten växte upp med en kusin som led av hjärtfel, och såg vilken påverkan det hade på hans vardag och barndom. Ett starkt intryck som följde honom genom livet, i hans yrkesroll som läkare och sedermera hela vägen till Sverige dit han flyttade till följd av kriget i sitt hemland. Vid sidan av heltidsarbetet som urolog och med ett tekniskt lagt sinne började han år 1999 att jobba kvällar, nätter och helger hemma i källaren i Västerås för att bygga på en lösning som skulle kunna ersätta det sjuka hjärtat med ett nytt. Det med utgångspunkt i vad han själv tänkte borde vara mest naturligt och funktionellt för patienter.

– Konstgjorda hjärtan har ju funnits sedan 80-talet och han tittade på dokumentärer om det och tänkte: evolutionen har ju utvecklat det mänskliga hjärtat av en anledning och det måste ju ändå vara det bästa, så det är det vi ska ta utgångspunkt ifrån. Så när han såg de här dokumentärerna så undrade han: varför ser de inte ut som det mänskliga hjärtat?

Det gick från en första prototyp gjord av ballonger och tejp till en något mer utvecklad som imponerade på svenska läkare. Några år senare stod en första riktig version som kunde pumpa blod klar, och ungefär samtidigt listades Realheart på börsen.

Blodlabbet som stärker patientsäkerheten

När Ina Laura Perkins börjar arbeta hos bolaget 2017 kommer hon in med en bakgrund som blodforskare, och erfarenhet av att utveckla just hjärtpumpar. Hon ser en möjlighet att ta steg framåt genom akademiska samarbeten, och genom att testa innovationen med mänskligt blod. Något hon påpekar som en avgörande framgångsfaktor, och där möjligheterna att göra det i Sverige är unika jämför med resten av världen. Det resulterar i ett samarbete med Karolinska Institutet, och starten av ett blodlabb i Blodcentralen på Karolinska Universitetssjukhuset i Flemingsberg. För två år sedan flyttade de labbet till co-workingen Novum Labs i Novum Forskningspark, ett stenkast bort. Här jobbar biomediciningenjör Faisal Zaman och labbtekniker Marianne Lindberg med att testa hur det mänskliga blodet påverkas. En rigorös metod med omfattande regelverk för att säkerställa patientsäkerhet, där fokus ligger på att se till att blodet kan cirkulera genom det artificiella hjärtat utan att det skadas eller orsakar komplikationer så som blodproppar, stroke eller andra blodskador.

– Vi kan riskhantera på ett bättre sätt i och med att vi testar med samma typ av blod som produkten är utvecklad för – det vill säga mänskligt, inte djurblod.

På blodlaboratoriet i Flemingsberg jobbar labbtekniker Marianne Lindberg och biomediciningenjör Faisal Zaman.

Steg mot klinisk verklighet

För att ett artificiellt hjärta ska bli godkänt krävs att det klarar flera avgörande tester: att det håller tillräckligt länge, att det kan pumpa blod i en levande kropp, och att blodet inte skadas i för stor utsträckning. Ina Laura berättar att Realheart TAH är på god väg inom samtliga. Just nu jobbar de med prekliniska studier i samarbete med Sahlgrenska universitetssjukhuset, som även ska vara partner i kliniska studier framåt. Samtidigt har de också fått flera patent beviljade för sitt styrsystem, bland annat i Indien, EU, och senast i Australien. På huvudkontoret i Västerås arbetar ingenjörer inom systemutveckling, mekanik, testning och produktion. Nyligen flyttade de också in i större lokaler, för att kunna tillverka de pumpar som krävs inför framtida studier i patienter.

– Nu vet vi att pumpen fungerar och vi har fått så fina resultat. Så nu handlar det om att öka produktion och kvalitet för att ta oss fram till människa.

Inom en femårsperiod berättar Ina Laura Perkins att kliniska prövningar är på plats, och att Realheart TAH testas som en brygglösning för patienter som väntar på hjärttransplantation.

– Även om vi gör en ersättning för det mänskliga hjärtat och ett alternativ till transplantation så är vår första indikation att brygga patienter så att de lever tillräckligt länge för att få sitt donatorhjärta.

Gemenskapen och drivkraften framåt

Samarbetena och communityn i Flemingsberg beskriver Ina Laura Perkins med varma ord. Själv fördelar hon sin tid mellan båda kontor, men just Novum Forskningspark råkar vara extra bekant, och lite hemmavant. Efter att ha pluggat biomedicin på Karolinska Institutet jobbade hon många somrar i byggnaden där Realheart numer har sitt blodlabb.

– Ett första stort ord är gemenskap. Här känns det som att man har kommit hem, att man kommer in i en gemenskap där alla jobbar på olika saker men ofta har ganska liknande utmaningar. Här kan man bolla tankar kring både finansiering och affärsplan i korridorerna.

På frågan om vad som driver henne framåt som VD kommer svaret blixtsnabbt.

– Det finns ett så stort behov och man kan göra en så stor skillnad med en hjärtpump. Vi har inte nått potentialen i det här än. Det finns så otroligt mycket mer att göra, så otroligt mycket mer att åstadkomma, och så otroligt många patienter som bara dör, i mitt tycke helt i onödan. Vi kan hjälpa, vi har bara inte nått dit än där vi kan hjälpa alla.

Steg som formar tillväxt och innovation – Natasha Bank summerar Life Science Cluster Flemingsbergs första år

Ett framtidens life science-kluster formas inte på ett år – men med en stark grund och mod att våga kan man ta viktiga steg på vägen dit. I februari 2025 kickstartade vi Life Science Cluster Flemingsberg. Ett mångfacetterat projekt med kraftfulla ambitioner som samverkar: att Flemingsbergs life science-kluster ska nå sin fulla potential genom samverkan och att skapa rätt förutsättningar för etablering och tillväxt av de som driver innovation – små och medelstora företag – och därigenom bidra till Stockholmsregionens ledande position inom sektorn.

Att våga gå solo i Sveriges växande spelbransch

Jacques Diringer lämnade ett tryggt jobb på speljätten King för att följa sin dröm om att skapa ett eget spel från grunden. I ett Stockholm där spelbranschen växer snabbt och nya bolag startas varje år ger han sig nu ut på en mer osäker men kreativ resa. Vägen dit har varit både brokig och inspirerande, formad av ett pulserande spelcommunity, nya samarbeten och modet att byta stabilitet mot frihet.

Johnny Högberg summerar 2025 – Ett år av tillväxt och samverkan i Flemingsberg

Vi gör som mest nytta och skapar störst förflyttning när vi engagerar våra stiftare och tar tillvara deras storlek, organisationer och påverkansmöjligheter, och det tror vi fortfarande starkt på. Samtidigt har det faktum att vi som organisation har vuxit också gjort skillnad. I dag är vi precis det “two-pizza team” som Amazons grundare Jeff Bezos lyfter fram som det mest effektiva. Vi driver nu bland annat två klustersatsningar och skapar ett engagemang, ett buzz och ett innehåll som märks i Flemingsberg, och som faktiskt bidrar till att förändra Flemingsberg.

Till toppen