Vecura – 30 år i framtidens medicins tjänst

I Flemingsberg har pionjärer bidragit till att framtidens medicin tagit form sedan 1996. I år firar tillverkningsanläggningen Vecura 30 år av att stötta utvecklingen av cell- och genterapier, avancerade terapier som möjliggör mer individanpassade behandlingar. Vi fick en pratstund med Pontus Blomberg, strategisk rådgivare och tidigare verksamhetschef, som varit med och byggt upp ett av Sveriges främsta laboratorier inom området.

I mitten av Flemingsbergs life science-ekosystem tornar sig landmärket Novum Forskningspark upp i sin grå skrud. Här har Vecura funnits i tre decennier – Pontus Blomberg likaså. Han skojar friskt om att vara en inventarie, och berättar sedan hur anläggningen växte fram ur molekylärbiologins utveckling, som gjorde det möjligt att genetiskt modifiera celler.

– Man kunde göra cellerna ännu bättre än vad de var vid vanlig transplantation, och man kunde inrikta sig på särskilda sjukdomar eller funktioner som man inte kunnat göra tidigare. Som till exempel celler mot cancer specifikt.

Ur utvecklingen kom alltså också behovet av en specialanpassad anläggning som kunde tillverka det biologiska materialet som krävdes. Karolinska Universitetssjukhuset startade därför upp Vecura.

Det första laboratoriet i Sverige – och ett av de första i Europa – som kunde göra just det. Initiativet togs av Gösta Gahrton och Edvard Smith, två välkända namn inom forskning och sjukvård. Gahrton, som varit med och utfört Sveriges första allogena stamcellstransplantation i Flemingsberg år 1975, var professor i medicin och hade insett att genterapi skulle kunna få stor betydelse i framtiden. Edvard Smith forskade inom närliggande områden.

– Det var ju en framtidssatsning. Sjukhuset var väldigt framåtblickande som gjorde den för det var ju bara ett forskningsfält då, det fanns inga patienter som hade blivit botade med genterapi vid den tiden. Det var nästan en vision då, och jag tycker fortfarande att det är lite science fiction idag, men då var det ju definitivt science fiction, säger han syftandes till möjligheterna att utveckla nya typer av behandlingar som använder kroppens egna celler och genetiska material som en del av själva behandlingen.

Pontus Blomberg har arbetat på Vecura sedan starten 1996.

Vid starten arbetade Vecura med att tillverka vektorer som används för att flytta genetiskt material. Det inriktat på hjärt- och kärlsjukdomar och på genetiska vacciner, där de blev först i Sverige med att tillverka dessa.

Sedan dess har mycket hänt inom området avancerade terapier, också benämnt som Advanced Therapy Medicinal Products (ATMP), som utöver celler och gener innefattar vävnad. Idag finns flera godkända läkemedel och behandlingar tillgängliga för patienter i Sverige, samtidigt som forskning och utveckling av nya terapier fortsätter för sjukdomar där behandlingsmöjligheterna tidigare varit begränsade.

Mycket har också hänt i Vecuras numer tre decennier långa historia i framkant inom cell- och genterapi. Här var man också först i Europa med att tillverka CAR-T-celler för kliniska prövningar i samarbete med Uppsala Universitet och Akademiska sjukhuset. En avancerad immunterapi där patientens egna T-celler modifieras genetiskt för att kunna känna igen och angripa cancerceller. Pontus lyfter fram det som en av flera milstolpar i verksamhetens historia.

Samtidigt beskriver han också betydelsen av något som sitter i väggarna Flemingsberg som ytterligare en: ett långsiktigt stödjande ekosystem och kompetensen på plats.

– Att vi har kunnat upprätthålla verksamheten under så många år. Det finns sådana här satsningar som inte har blivit särskilt långvariga. För vår del har det handlat om att sjukhuset har stöttat oss, att vi har fått människor att använda verksamheten och att vi uppfattas som pålitliga. En väldigt viktig del i en sådan här verksamhet är också att bibehålla kompetensen. Den sitter inte i att vi har en väldigt avancerad anläggning, utan i människorna som arbetar här.

På Vecura jobbar strax över 20 personer – allt ifrån biomedicinska analytiker till civilingenjörer i bioteknik och cellbiologer. Och just teamet återkommer Pontus stolt till många gånger under vår pratstund.

– Det är en bra mix av bakgrunder, och sen att vi har personer som varit här 10-15-20-år som upplever att det här är en bra arbetsplats och att man gör väldigt intressanta saker som har en positiv påverkan på människors liv.

Idag är Vecura en del av Karolinska ATMP-centrum, ett samarbete mellan Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Här samlas ATMP-kedjan i Flemingsberg, från forskning och utveckling till tillverkning och patientbehandling.

– Jag tycker att vi har ett väldigt, väldigt starkt ekosystem här i Flemingsberg. Det handlar mycket om den fysiska närheten: att vi faktiskt har forskning, tillverkning och patientbehandling i mer eller mindre samma hus. Man kan gå mellan alla de här verksamheterna utan att ens behöva gå utomhus, säger han.

Ur ett bredare perspektiv ser han också fördelar med Sveriges storlek.

– Sverige är ju ett litet land så vi har inte möjlighet att ha samma resurser som man kanske kan ha på andra ställen, men å andra sidan har vi möjlighet att inte bli så fragmenterade. Vi har en enhet här, och en verksamhet och erfarenhet som man inte hittar på andra ställen.

När vi ber Pontus sia om var avancerade terapier är om tio år svarar han snabbt att det blivit ett väldigt brett fält, med många potentiella användningsområden och mycket att forska på och utveckla vidare. När det kommer till Vecuras fortsatta bidrag ser han flera möjliga spår i forskningsfältets utveckling.

– Ett sådant område är nukleinsyreterapier för vaccin som kan vara både mot infektionssjukdomar och mot cancer. Där tror jag att vi kommer kunna spela en stor roll. Det finns så otroligt många applikationer så det räcker liksom inte med att bara ha en enhet någonstans som gör allting, utan det kommer finnas väldigt mycket att göra och vi kommer att vara en av de aktörerna.

Efter tre decennier i tjänst på tillverkningsanläggningen Vecura i landmärket Novum Forskningspark i Flemingsberg ska Pontus Blomberg gå i pension till våren. En lång och gedigen resa där han en gång i tiden startade som forskare, och på nära håll hunnit både se och vara en del i utvecklingen av det som kallas för framtidens medicin.

– Jag har fått förmånen att följa hela utvecklingen av fältet. Det har varit jättespännande, ett jätteroligt jobb.

Det han är mest stolt över?

– Det är definitivt teamet. Det här är ett lagarbete.

Därefter enas vi om att Vecuras 30-åriga historia och bidrag till framtidens medicin är svårt att samla in under en knapp timmes samtal, eller rymma in i en enda artikel.

Här kan du läsa mer om Vecura.