Sebastiaan Meijer (Foto: Sabina Fabrizi).

SebastiaanMeijer868

Med ökad tillgång till data om patienters hälsotillstånd kan forskare skapa nya medicinska behandlingar, säger Sebastiaan Meijer, som forskar inom vårdlogistik. (Foto: Sabina Fabrizi)

Delad hälsodata ska förbättra vården

Hallå där Sebastiaan Meijer, professor i vårdlogistik, som gett input till en färsk statlig utredning om hur data om patienters sjukdomar och hälsotillstånd bör hanteras. På vilket sätt är detta en angelägen samhällsfråga?
– Att kunna dela hälsodata är viktigt för att patienter ska känna trygghet i att kunskap om deras bakgrund kan följa med till nästa läkare.

Och frågan är större än så, lägger han till:

– Även forskning och innovation behöver få bättre tillgång till hälsodata för att kunna skapa appar eller medicinska behandlingar som kan hjälpa dig som patient.

Vad är nyckeln till att få system med hälsodata att fungera väl inom vård och omsorg?
– Att få med all relevant information i datahanteringen. En datapunkt, till exempel blodtryck, behöver innehålla uppgifter om hur den är framtagen, varför, av vem, under vilka förutsättningar, etcetera. Bara då kan vi ha nytta av alla datapunkter som skapas.

Vad är ert viktigaste inspel till utredningen?
– Att nuvarande sätt att tänka kring utbyte av information mellan datasystem är problematiskt. Uppgifterna i dagens hälsodata behöver kompletteras med vilka processer som skapar datan, och till exempel kulturella synsätt.

Hur då?
– Om exempelvis en forskare vill konstruera en AI-lösning baserat på historiska datamängder men definitionen av en sjukdom ändrat sig under årens lopp blir det väldigt svårt. Men om vi kan ”paketera” definitionen tillsammans med sättet hur datan är producerad så kan vi hitta en väg för dataanvändningen.

– Detsamma gäller för hur sjukhus i olika länder har olika processer för bedömningar av sjukdomar och då kan inte utomstående läkare använda datan i sin tur.

Vad är konsekvenserna om systemet inte fungerar?
– Att när du kommer till din nästa läkare, till exempel utomlands, får man börja från noll med alla tester och diagnostiseras på nytt. Då är riskerna för felaktigheter också större. Och inom forskning och innovation kommer vi inte att kunna bidra med de utvecklingsmöjligheter som finns hos oss.

Vilka är riskerna för patienters integritet när data delas, också internationellt, och även ska användas inom forskning och innovation?
– Integriteten skyddas av åtkomstkontroll – idag sker det genom att läkaren behöver ha ditt tillstånd och för forskning krävs ett personligt medgivande. Men i framtiden vill vi undvika en separat administrativ process. I stället ska data endast vara åtkomligt om det sedan tidigare finns tillstånd för det.

Ge oss ditt önskescenario – hur ser det ut om fem år?
– Då finns det ett nytt system som kan hantera och använda data oavsett lokala ursprung och olikheter och som kan förstås globalt så att alla hälso-appar, läkarmottagningar och forskningen kan använda sig av den.

Berättat för: Christer Gummeson/www.kth.se

 


Utredningen i korthet

KTH:s forskare inom CDDH, Centre for Data driven Health, har bidragit med innehåll till en statlig utredning, Utredningen om e-recept och patientöversikter inom EES (S 2020:10), som presenteras 29 mars. Forskarna har skrivit en bilaga som delar av utredningen är baserad på och hänvisar till.

Maria Eriksdotter: Dekan, Ledare och Eldsjäl som stärkt vi-känslan i Flemingsberg

Efter sina fyra år som dekan har Maria framgångsrikt satt KI Syd och Flemingsberg på kartan. Maria är en eldsjäl som med ett stort engagemang drivit fram KI Syd under de senaste åren. Nu när hon lämnar rollen som dekan på Karolinska Institutet reflekterar vi på stiftelsen Flemingsberg Science över alla framsteg och prestationer hon har uppnått.

Nikola Vojnovic: Att den nya cancermedicinen kommer från KI tror jag inte är långt ifrån

I Flemingsberg har man varit pionjärer inom cellterapi i Sverige, och historian sträcker sig tillbaka till så sent som 1975. För att belysa detta och lansera den nya satsningen ATMP Flemingsberg, välkomnar Miltenyi Biotec och stiftelsen Flemingsberg Science er till vårens mest betydelsefulla ATMP-event: Trust the (cell manufacturing) process, den 21 mars på Campus Flemingsberg.

Välkomna till ett nytt år med stiftelsen Flemingsberg Science

Det är med stor glädje vi tar oss an 2024 med ett fortsatt arbete enligt de strategiska mål som gäller för 2022 – 2025, nämligen att bli det självklara etableringsalternativet i södra Stockholm, att erbjuda en innovationsmiljö i världsklass samt möjliggöra testbäddar för urbana samhällsutmaningar.

2023-04-04T14:24:59+02:00
Till toppen