Utvecklingen av ett svenskt vaccin mot coronaviruset pågår för fullt vid Campus Flemingsberg. Men det skiljer sig från övriga vaccin som utvecklas världen runt. Blir det framgångsrikt kan det hjälpa även vid framtida pandemier.

Forskningen kring covid-19 pågår för fullt över hela världen. Även Sverige utvecklar ett eget vaccin mot sjukdomen. Utvecklingen är koncentrerad till Campus Flemingsberg under ledning av Matti Sällberg, professor i biomedicinsk analys vid KI.

– Här har vi alla förutsättningar på plats. Dels extremt mycket kompetens kring vaccinutveckling och immunologi, och dels den infrastruktur som behövs i form av labbmiljön ANA Futura med cirka 300 forskare på 10 000 kvadratmeter, säger han.

Här finns även ett nära samarbete med infektionskliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset vilket kommer att krävas när det är dags att göra kliniska studier av ett nytt vaccin. Något som blir aktuellt under nästa år för det svenska vaccinet. Och först år 2022-2023 kan det komma i användning, menar Sällberg.

– Det är betydligt långsammare än de som just nu testas i människor. Men vi tänker lite annorlunda än andra och tar med flera delar från viruset i vårt vaccin. Det gör att vi hoppas att vårt vaccin även kan skydda mot framtida coronavirus.

Resultatet av långsiktig satsning
Vaccinutvecklingen vid Campus Flemingsberg är resultatet av en långsiktig satsning inom infektionsmedicin och immunologi vid KI i Flemingsberg. Vid Karolinska Universitetssjukhuset finns dessutom en klinik utrustad för att ta emot patienter med mycket smittsamma sjukdomar, som till exempel ebola. Även om vården i dag kretsar kring behandling av patienter med covid-19.

Redan innan pandemin arbetade Matti Sällberg och hans kollegor med vaccinutveckling. Här utvecklas vaccin mot ett fästingsburet blödarfebervirus och mot virusorsakad hepatit, vilket är ett globalt hälsoproblem med omkring 500 miljoner infekterade människor.

– Nu arbetar vi parallellt med utvecklingen av alla dessa tre vaccin. Inget av projektet har stannat av istället rekryterar vi fler forskare till utvecklingen, säger han.

En större öppenhet
Kraftsamlingen kring pandemin har inneburit en större öppenhet i forskarvärlden. Mängder av tidskrifter och databaser har gjort all information relaterad till SARS-CoV-2 öppen och tillgänglig.
– Nu forskar vi i realtid, och på ett annat sätt än vi gjort tidigare. Om vi ska nå snabba resultat kan vi inte hemlighålla resultat utan det är viktigt att alla som har data också lägger ut dem. Forskarna är ju utbildade i att tolka data, även om det är ogranskat.

Sällberg hoppas att öppenheten håller i sig även efter att denna pandemi är över.
– Öppenheten gör att allt går mycket snabbare. Jag hoppas att det blir allt mer naturligt att dela data i framtiden. Men det finns ingen garanti, det finns mycket vi konkurrerar om i forskningen. I dag har vi dock lagt det åt sidan för det gemensamma målet allas vår hälsa, säger Matti Sällberg.